Vem lurar jag?
Alltså det här med att sova länge är inte min grej. Jag älskar att gå upp på morgonen och att äta frukost. Frukost är det absolut bästa jag vet. Det slår alla andra måltider på dagen med hästlängder. Ja, så tycker kanske inte många andra men så är det. I LOVE BREAKFAST! Även om jag vaknade 6 imorse som jag brukar göra så är jag inte trött. Morgnarna hemma när klockan ringer då känner jag mig trött. Men inte nu. Nu vaknade jag ju av mig själv. Men då var det ju det här med min sjusovande pojkvän vid sidan om mig. Han sover ju gärna förbi hela frukosten och äta frukost eller ej spelar nog inte så stor roll alltid. Och en sak till ska sägas om jag inte äter frukost inom en viss tid efter jag vaknat - godmorgon morgonhumöret. Detta har våra underbara så pojkar ärvt efter mig. Stt äts hotellfrukost har smått alla middagar vi ätit. Herregud vad jag älskar när frukosten bara står och läskar mig. Den läskar mig och jag slipper att laga den. Sätta sig ner och njuta delux! Så nu då när jag varit vaken i 1,5h i mörkret och han bredvid sover som en sten så har jag lust att smyga iväg och äta frukost. Då skulle jag i princip hinna äta frukost 2 gånger.. Magen kurrar och Sebastian han sover säkert 2timmar till innan jag väcker honom. Som igår morse. Har inte helt mage till att väcka honom för att jag vill äta frukost.
