När tiden bara går

Idag var vi på fotbollsbanan i över 6,5 timme. Först var Charles och August och spelade med några och jag och Olivia hade kattkalas. Efter det rakt på U-lags match sen rakt efter det skulle Charles möte några från fotbollslaget. Tillslut när man ser på klockan är den över sovtid för Olivia. Tittar på aktiviteten på klockan och tänker idag jag jag varit aktiv. Men det var inte tillfället var nog mer slut i huvudet. På U-matchen hade jag två pappor bakom mig som pratade om sina söner. Usch, vet inte om jag längtar 5-6år fram i tiden. De dom diskuterade önskar jag inte att diskutera med Sebastian med om några år. Små barn små problem… och små problem kändes genast lyxigt. Nej, nu ska vi heja klart på Haaland. God kväll 

(null)
(null)